Det finns kaffe. Och så finns Rwanda Gatsinga.

De senaste morgnarna har jag vaknat upp med Emmy Gatsingas kaffe. Det odlas på 1 600 meters höjd kring byn Rwabisindu i västra Rwanda. Gatsingas åttiotusen Bourbonträd är kända för att ge lite extra sötma, och kaffet får smak av den svarta, mineralrika vulkanjorden. Vilket märks! Rwanda Gatsinga är mjukt och krämigt, och det går helt klart att känna citrus i eftersmaken. Helt enkelt: ett fantastiskt gott kaffe!

Jag fick Rwanda Gatsinga i julas i samband med en kaffekvarn. Det är stor skillnad att mala sitt eget färska kaffe, mot att ha samma gamla fabriksmalda i skafferiet ett par veckor. Känslan av nyrostade kaffebönor mellan fingrarna, lukten av nymalt kaffe som sprider sig i lägenheten och på toppen en god espresso. Inget klår det.

Inte minst känns det extra bra i magen när kaffet är ekologiskt och köps direkt av odlaren av kafferosteriet Johan & Nyström. Dessutom betalar de dubbla fair trade-premien.

Rwanda Gatsinga finns hos välsorterade kaffehandlare. Om inte: Kräv att de tar in det!

När blev jag kvar på perrongen?

Min svåger, som är fyra år yngre än mig, har ett par Dame Edna-liknande glasögon. Ungefär som Resumé-TV:s programledare Claes de Faire på TV8. Den första instinkten är att jag skrattar åt dem. Men sedan blir jag lite rädd. Vad har jag missat egentligen? När gick glasögontåget och jag stod kvar på perrongen i ett par hopplöst omoderna reklambrillor à la 90-tal?

Den stora elmätarbytardagen

Idag väntade vi finfrämmande från Fortum, jag och Ture. Elmätaren skulle bytas i lägenheten nån gång mellan 7.30 och 9.30, det hade vi fått brev om för en vecka sen. Så vi klev upp med tuppen, rensade lite lagom i hallen och runt hatthyllan vid elmätaren, och satte espressomaskinen på värmning om elinstallatören ville ha en kopp kaffe. Ture laddade till och med upp med ett par russin i fickan att bjuda på.

Vad händer? Installatören dyker inte upp. Kaffet och russinen fick vi behålla för oss själva.